• fasta lärarvikarier
• studie- och yrkesvägledare som även undervisar
• lärare som undervisar asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning (på skolnivå, dock ej på kommunnivå)
  
  I statistiken ingår inte:
  
  
• lärare anställda kortare tid än en månad
• personal som enbart undervisar i uppdragsutbildning
• ungdomskonsulenter
• elev- och handikappassistenter.

Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Pedagogisk högskoleexamen; personer som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och fått examensbevis utfärdat.

Heltidstjänster - Antal lärare omräknat till heltidsstjänster på skolan.

Diagrammen "Samtliga lärare" och "Lärare med pedagogisk högskoleexamen" presenterar antalet heltidstjänster per hundra elever. Uppgifterna avser skolan, samtliga skolor i kommunen samt samtliga skolor i riket.

Lärare med lärarlegitimation och behörighet
Tabellen redovisar personalstatistik de senaste åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse. Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.

Genomsnittlig betygspoäng per ämne i årskurs 6 och 9
I tabellerna presenteras genomsnittlig betygspoäng i respektive ämne för elever i årskurs 6 respektive 9. Resultaten avser betygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. Samtliga elever i årskurs 6 respektive 9 ingår. Undantagen redovisning är läsåret 2015/16, då ingår samtliga elever i årskurs 9 exklusive elever som har okänd bakgrund, dvs elever som saknar uppgift om personnummer. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång.

Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng. Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng.

Publiceringen av slutbetyg per ämne i årskurs 9 2015/16 skiljer sig från tidigare år. I redovisningen av läsåret 2015/16 ingår samtliga elever i årskurs 9 exklusive elever som har okänd bakgrund. Det betyder att elever som saknar uppgift om personnummer ingår inte i redovisningen för årskurs 9. Förändringarna gjordes med hänsyn till att det under läsåret hade invandrat många barn som börjat i årskurs 9. När en nyanländ elev börjar skolan sent på terminen (läsåret) har läraren ofta lite eller ingen information alls om elevens kunskaper i ett ämne. Anledningen till att förändra redovisningen av statistiken var att skolor och kommuner haft svårt att hantera betygssättningen för de mest nyanlända eleverna. Vi såg bland annat att schablonmässiga lösningar där t.ex. alla nya elever rapporterats med betyget F, att alla elever rapporterats med streck eller att alla elever rapporterats med anpassad studiegång. Ändå gäller samma bestämmelser om betygssättning för nyanlända elever som för alla andra elever. Ämnesbetygen, dvs beräkningen av genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne, påverkas olika beroende på om en elev angivits ha F jämfört med streck eller anpassad studiegång.

Slutbetyg i årskurs 9, sammanfattande mått
I tabellerna presenteras resultaten som genomsnittligt meritvärde, andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och behöriga till yrkesprogram för den valda skolenheten de senaste fem åren. Det genomsnittliga meritvärdet om 17 ämnen visas sedan 2015, innan dess var det som 16 ämnen. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket. Resultaten presenteras även fördelat efter kön. Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni.

I redovisningen för de sammanfattande måtten ingår samtliga elever i årskurs 9 även elever som har okänd bakgrund. Anledningen till att inte motsvarande undantag gjordes läsåret 15/16 även för de sammanfattande måtten som för ämnesbetygen beror på att eventuell schablonmässig betygsättning inte får samma betydelse i redovisningen av sammanfattande mått jämfört med ämnesbetygen.

Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

Genomsnittligt meritvärde (17)
Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5, A=20 och de bästa 16 ämnena summeras, har eleven godkänt betyg i modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 poäng och för elever som läst 16 ämnen 320. Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget moderna språk som språkval räknas till meritvärdet, men då kan eleven inte komma upp i det maximala meritvärdet 340 poäng. Lägsta möjliga värde är 0, dvs betyg F i alla ämnen.

Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg, ingår ej.

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).

Andel (%) behöriga till yrkesprogram
För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100.

Från och med ansökan till gymnasieskolan läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. I Skolbladet redovisas genomsnittligt meritvärde för 17 ämnen från och med 2015. Att inte motsvarande redovisning fanns 2014 berodde på att det fanns osäkerhet i insamlingen av slutbetyg i modernt språk som språkval 2014.

Ämnesprov för årskurs 3
Syftet med de nationella proven är att ge lärarna stöd i att analysera och bedöma om eleverna har nått uppställda mål i kursplanerna. De nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt ge underlag för lokal och nationell uppföljning av elevers kunskaper. Proven har också en diagnostisk funktion.

Ämnesproven prövar mot målen i årskurs 3 i matematik och svenska och svenska som andraspråk. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning om eleven nått målen. Resultatet kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 3.

Antal elever
Antal elever enligt resultatinsamlingen för de nationella proven i årskurs 3. Internationella skolor är undantagna eftersom de inte genomför proven.

Andel som nått kravnivån
Andel (%) elever som uppnått kravnivån för respektive delprov av antal elever i åk 3 som genomfört delprovet i ämnet.

Ämnesprovet är gemensamt för ämnena Svenska och Svenska som andra språk men bedömningen gör läraren utifrån den kursplan eleven följer, om det är kursplanen i svenska eller i svenska som andraspråk.

Ämnesprov årskurs 6 och 9
Syftet med de nationella proven är att ge lärarna stöd i att analysera och bedöma om eleverna har nått uppställda mål i kursplanerna. De nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt ge underlag för lokal och nationell uppföljning av elevers kunskaper. Proven har också en diagnostisk funktion.

Ämnesproven prövar mot målen i årskurs 6 respektive 9 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning om eleven nått målen. Resultatet kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 6 respektive 9.

Ämnesproven i årskurs 9 har även prov i de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi samt samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Varje skolenhet har endast genomfört ett av proven i de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, respektive de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Vilket ämne som skolenheten har tilldelats grundas på olika urval som är representativa för samtliga elever i årskurs 9, dvs för riket. Det innebär att resultaten inte går att redovisa för län och kommun eftersom urvalen inte är konstruerade för det.

Antal elever
Antal elever enligt resultatinsamlingen för de nationella proven. Internationella skolor är undantagna eftersom de inte genomför proven.

Andel elever som deltagit i respektive delprov
Andel (%) elever som deltagit för respektive delprov av totalt antal elever i årskurs 6 respektive 9 som genomfört delprovet i ämnet.

Genomsnittlig provbetygspoäng
Provbetygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag från ämnesprovet i ett ämne ska provbetyg inte sättas i ämnet. Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga provbetyg omvandlat till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng.

Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket.

Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas.

Ämnesprovet är gemensamt för ämnena Svenska och Svenska som andra språk men bedömningen gör läraren utifrån den kursplan eleven följer, om det är kursplanen i svenska eller i svenska som andraspråk.

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 6 respektive 9
Skillnaden mellan betyg och provbetyg på nationella prov i olika ämnen i årskurs 6 respektive 9. För varje skola framgår avvikelsen det senaste tre läsåren. Rapporten presenterar även rikets och kommunens genomsnittliga avvikelse i varje ämne.

Statistiken visar andel elever som har fått lika slutbetyg och provbetyg samt andel elever som har avvikande slutbetyg jämfört med provbetyg. I statistiken ingår skolor som sätter betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Endast elever med både slutbetyg och provbetyg i respektive ämne redovisas. I statistiken ingår skolor som har minst 15 elever i årskurs 6 respektive 9 med både betyg och provbetyg i respektive ämnen.

Antal elever
Totalt antal elever i årskurs 6 respektive 9 på skolan/kommunen/riket med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. I statistiken ingår skolor som har minst 15 elever i årskursen.

Antal elever med provbetyg och slutbetyg
Antal elever som har både provbetyg och betyg i årskursen.

Andel (%) elever med betyg som är lägre, lika eller högre jämfört med provbetyget
För varje elev har avvikelsen mellan slutbetyg och provbetyg beräknats. Ingen avvikelse betyder att eleven har fått lika betyg som provbetyg. En högre avvikelse betyder att betyget är högre än provbetyget. Motsvarande för en lägre avvikelse som betyder att eleven har fått lägre betyg än provbetyg. Betyg som avviker med mer än ett betygssteg från provbetyget är mycket ovanligt.

Att tolka

Insamling av uppgifter

Uppgifter om elever, modersmål och personalstatistik samlas in i mitten av oktober året uppgifterna avser och presenteras på våren.

Betygsuppgifter, ämnesprovsresultat, samlas in under sommaren och presenteras under hösten.

Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet - att skicka underlag till statistiken - sköts i de flesta fall av respektive skola.

Rapporter och utredningar

Klicka här för att hitta aktuella rapporter: Skolverkets publikationer.

Styrdokument

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läro- och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter.

Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).

Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS).

Överst på sidan