Analysstöd

Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkända betyg och F står för ej godkänt betyg. Har betyg inte kunnat sättas på grund av att eleven varit frånvarande markeras detta med ett streck (-) i betygskatalogen.

Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om antalet som ej uppnått kunskapskraven är 1-4 elever, så visas andelen som uppnått kunskapskraven (A-E) som ~100. Om en andelsuppgift för antingen pojkar eller flickor redovisas med ~100 kommer andelsuppgiften för det andra könet att sekretessprickas (..) Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

Antal elever
Antal elever som har fått betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång i respektive ämne.

Andel (%) med A-E i respektive ämne
Andel elever som uppnått kunskapskraven i respektive ämne, dvs erhållit något av betygen A–E. Andelsberäkningen görs utifrån de elever som har fått A-F eller underlag saknas (-) i respektive ämne:

Antal elever med betyg A-E
_______________________________
Antal elever med betyg A-F eller underlag saknas (-)

Observera att om inga elever alls har uppnått A-E visas en prick (.).

Genomsnittligt betygspoäng
Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne visar elevernas genomsnittliga betyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg (A-F). Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng i respektive ämne.
 

Undervisning och betygssättning i årskurs 6
Syftet med betyg i årskurs 6 är att underlätta uppföljningen av elevers kunskapsutveckling, fånga upp elever som behöver extra stöd och ge en tydlig information om elevernas kunskapsutveckling till elever, vårdnadshavare och beslutsfattare.

I årskurs 6 ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som betygssätts först från och med årskurs 7. I natur- och samhällsorienterande ämnen kan skolor besluta att antingen sätta ett sammanfattande blockbetyg eller ämnesbetyg. Beslutet ligger hos rektor och ska utgå ifrån huruvida undervisningen i huvudsak varit ämnesövergripande eller inte.

Betygssättningen ska bygga på en bedömning av de kunskaper eleven uppvisat till och med den aktuella terminen. Kunskaperna ställs i relation till de kunskapskrav som finns för årskurs 6. I kursplanerna finns syfte och centralt innehåll med tillhörande kunskapskrav för vad eleverna ska ha lärt sig i de olika ämnena fram till och att de avslutar årskurs 6. Men alla ämnen behöver inte läsas i varje årskurs. Har ett ämne inte lästs under årskurs 6 ska inget betyg sättas i ämnet. Det innebär alltså att antalet ämnen som eleverna läser och betygsätts i varierar.

Jämförelser mellan skolor, kommuner, län eller huvudmän
Skolor och huvudmän har olika sätt att organisera sin verksamhet och bedriva undervisning. Det finns också stora skillnader i olika skolors elevsammansättning. Skillnader mellan skolor och huvudmän är något som bör beaktas vid jämförelse och analys av resultaten.

Jämförbarhet över tid
Statistik för terminsbetygen i årskurs 6 finns från och med läsåret 2012/2013. Måttet andel (procent) med godkända betyg (A-E) per ämne är bara jämförbart över tid från och med läsåret 2013/14. Läsåret 2012/13 beräknades andelarna utifrån elever med betyg A-F. och därefter utifrån elever med betyg A-F eller underlag saknas (-). Skillnaden beror på förändring i insamlingen av betygen fr.o.m. läsåret 2013/14.

Den genomsnittliga betygspoängen utgår ifrån elever med betyg A–F och påverkas inte av förändringen i insamlingen. Måttet är därmed jämförbart mellan samtliga läsår.

Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet - att skicka in underlag till statistiken - sköts i de flesta fall av respektive skolenhet.

Skolverkets följande rapporter och utredningar kan ge djupare information:

PM – Betyg i årskurs 6, grundskolan (publiceras årligen)

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. Dessutom finns allmänna råd, det vill säga rekommendationer från Skolverket, inom vissa områden. Följande styrdokument är aktuella:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018)

Skollagen (SFS 2010:800)

Skolförordningen (2011:185)

Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2018:25) om kunskapskrav för grundskolans ämnen.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:22) om kursplan i samiska.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:23) om kunskapskrav för samiska.

Föreskrifter om uppgiftsinsamling (SKOLFS 2011:142)

Förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner

Offentlighets- & sekretesslagen (2009:400)

Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).

Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS).