Analysstöd

Uppgifterna gäller elever som började sina gymnasiestudier det valda läsåret. I tabellen redovisas andelarna av eleverna som slutfört gymnasieskolan med en examen eller med ett studiebevis med minst 2 500 betygssatta kurspoäng inom 3, 4 år och 5 år. Exempel: om du valt att ta fram statistik för elever med startläsår 2011/12 visas andelen av dessa elever som slutfört gymnasieskolan inom 3 år (alltså senast våren 2014), andelen som slutfört inom 4 år (senast våren 2015) och andelen som slutfört inom 5 år (senast våren 2016).

Alla andelsmåtten gäller slutförda studier på nationella program (samt riksrekryterande utbildningar med egna examensmål).

Alla nationella gymnasieprogram är treåriga och omfattar 2500 kurspoäng. Det innebär att elever vanligtvis slutför gymnasieskolan inom tre år. För att få examen krävs att eleven uppnått godkända betyg i minst 2 250 poäng samt har godkända betyg inom svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Uppfyller inte eleven kraven för examen efter att eleven gått ett nationellt program utfärdas ett studiebevis. Examenskriterierna skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Eleverna redovisas på det program och den skola där de började sina studier, även om eleverna senare har bytt program eller bytt skola/ort. Personer som ej fått svenskt personnummer har exkluderats ur tabellen eftersom de inte är möjliga att följa över tid.

Gymnasieexamen
För att få en yrkesexamen krävs av elever på yrkesprogram att de gått ett fullständigt program med minst 2 500 kurspoäng och har godkända betyg i minst 2 250 av kurspoängen.  Eleven ska också ha godkända betyg i

•     svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 (1a, 1b eller 1c) om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne
•     kurser i programgemensamma ämnen minst 400 poäng
•     gymnasiearbetet

För att få en högskoleförberedande examen krävs av elever på högskoleförberedande program att de gått ett fullständigt program med minst 2 500 kurspoäng och har godkända betyg i minst 2 250 av kurspoängen. Eleven ska också ha godkända betyg i

•     svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, 100 poäng
•     engelska 5, 100 poäng
•     matematik 1 (1a, 1b eller 1c), 100 poäng
•     gymnasiearbetet

Tidigare publiceringar har elever som slutfört studier på International Baccalaureate och uppnått vissa kriterier får ett IB-diplom som i statistiken likställts med en gymnasieexamen, men från och med publiceringen 2021 särredovisas International Baccalaureate i egna tabeller.

Studiebevis med 2500 kurspoäng
För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen efter ett nationellt program ska ett studiebevis utfärdas istället för ett examensbevis. Studiebevisen som redovisas i tabellen gäller elever som slutfört ett fullständigt nationellt program och blivit betygsatta (A-F) i sammanlagt 2500 kurspoäng eller fler.

Längre studietid än tre år
Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl för det. Förlängningen kan innebära antingen att den planerade undervisningstiden för en eller flera kurser fördelas under en längre tid eller att eleven får fler undervisningstimmar. Detta är ett skäl till att en del elever går på nationella program under en längre tid än tre år. Elever som påbörjar gymnasieskolan inom introduktionsprogram tar oftast längre tid på sig att slutföra gymnasieskolan om deras målsättning är att övergå till ett nationellt program. Det förekommer också att elever som är relativt nära gymnasiebehörighet, särskilt inom introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val, studerar parallellt med ett nationellt program och därför har chansen att slutföra inom 3 år.

Tänk på följande saker när du tolkar uppgifterna:

Att läsa statistiken

Elever med och utan examen
Alla inskrivna elever i årskurs 3 får inte examen efter läsårets slut då ett eller flera kursbetyg saknas. Det kan finnas flera anledningar till att examen inte har kunnat utfärdas, till exempel:

•     Summan av de godkända kursernas kurspoäng uppnår inte 2 250 poäng
•     Gymnasiearbetet har inte blivit godkänt i tid
•     Någon av de obligatoriska kurserna i svenska, engelska eller matematik saknar godkänt betyg

Skillnader mellan olika kommuner och skolor
Det finns ibland betydande skillnader mellan olika kommuner och skolenheter vad gäller genomströmning. Det förklaras till en del av att det finns skillnader mellan olika program och att enskilda skolenheter och kommuner inte alltid erbjuder alla program Man ska även tänka på att skolresultatet beror på många olika faktorer, till exempel skolenhetens sätt att organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser.

Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Ansvarig för uppgiftslämnandet är den som är ansvarig för verksamheten - kommuner eller fristående skolenheter, och i de flesta fall har skolenheterna själva skickat in uppgifterna. För att minska uppgiftslämnarbördan får SCB ta del av de betygsuppgifter som skolenheterna rapporterat till UHRs betygsdatabas Beda. Om skolenheten inte rapporterat betygsdokumenten dit samlas de in av SCB direkt från skolenheten.

PM - Betyg och studieresultat i gymnasieskolan
I denna promemoria beskrivs Skolverkets statistik om betyg och studieresultat i gymnasieskolan för respektive läsår. Se länk till Sveriges officiella statistik nedan.

Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan
I denna rapport jämförs Skolinspektionens redovisning på skolnivå av avvikelsen mellan ursprunglig rättning och omrättning med Skolverkets redovisning av skillnader mellan provbetyg och kursbetyg.

Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer

Klicka här för att söka upp statistik på riksnivå: Sveriges officiella statistik

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. De allmänna råden är rekommendationer från Skolverket.

Följande styrdokument är aktuella:

    Skollagen (SFS 2010:800)
    15 – 17 kap. Gymnasieskolan
    Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039)
    4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
    8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

    Skolverkets allmänna råd om Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).

Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS).

För att få fram de bestämmelser som gällde vid det tillfälle granskningen eller proven gjordes, betygen sattes, etc. måste man läsa styrdokumentens historik.