Analysstöd

Nationella prov genomfördes i årskurs 9 första gången läsåret 1997/98 i ämnena svenska, matematik och engelska. Mellan 1998 och 2002 samlades resultaten från ämnesproven in från ett urval av skolor men sedan 2003 samlas resultaten in för samtliga elever. Läsåret 2008/09 utökades ämnesproven med de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi. Läsåret 2012/13 utökades ämnesproven ytterligare med de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.

Samtliga Sveriges skolenheter tilldelas ett av de tre naturorienterande ämnesproven och ett av de fyra samhällsorienterande ämnesproven. Vilken skolenhet som tilldelas vilket prov grundas på olika urval som är representativa för den totala elevgruppen i årskurs 9.

De nationella proven konstrueras på uppdrag av Skolverket vid flera av landets universitet och högskolor. Proven konstrueras utifrån analyser av läroplan och kursplaner. De nationella proven ska täcka så stora delar av kursplanen som möjligt, även om de av praktiska skäl inte kan göras så omfattande att allt finns med. 

Syftet med proven i årskurs 6 och 9 är att stödja betygssättningen. 

De nationella proven består av två till fem delprov. I svenska/svenska som andraspråk och engelska ges delprovsbetyg samt ett provbetyg. Delprovsbetygen ges utifrån de förmågor som respektive delprov prövar. I matematik, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnena prövas de olika förmågorna i flera delprov och därmed ges inga delprovsbetyg, utan enbart provbetyg. För att få ett provbetyg måste eleven ha deltagit i samtliga delprov inom ämnet. Delprovsbetygen och provbetygen sätts utifrån betygsskalan A–F, där A–E står för att eleven uppnått kravnivån för provet och F står för att eleven inte nått kravnivån för provet. Elever som följer kursplanen i svenska och elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk genomför samma prov men bedömningen sker utifrån respektive ämnes kursplan.

Andel (%) elever som deltagit 

Procentuell andel elever som deltagit i respektive delprov. Tillsammans med provbetyget presenteras andelen som deltagit i samtliga delprov inom respektive ämnesprov. Antal elever med provbetyget A–F Antal elever som erhållit prov- /delprovsbetyg A–F inom respektive ämnesprov. Elever vars provresultat har försvunnit ingår.

Antal elever med provbetyget A–F

Antal elever som erhållit prov- /delprovsbetyg A–F inom respektive ämnesprov. Elever utan provresultat ingår inte. 

Andel (%) elever med provbetyg A–E 

Procentuell andel elever som erhållit prov-/delprovsbetyg A–E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A–F.

Genomsnittligt betygspoäng 

Den genomsnittliga provbetygspoängen visar ett genomsnitt av elevernas provbetyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga provbetygspoängen beräknas för elever som erhållit provbetyg A-F i respektive prov/delprov. Provbetygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga provbetygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng.

Tänk på följande saker när du tolkar uppgifterna:

Jämförelse över tid

Det går inte helt att jämföra resultaten över tid då det kan skilja sig åt mellan åren vilka kunskapsområden i kursplanen som proven prövar.

Skillnader mellan olika kommuner och skolor 

Det finns många faktorer som kan påverka resultaten på en skolenhet och inom en kommun, allt från faktorer på samhällsnivå till klassrumsnivå. Vid tolkning av uppgifterna bör man beakta att det är stora skillnader mellan skolenheter och olika huvudmän gällande flera olika aspekter, bland annat antal elever. Flera enskilda huvudmän, men också några kommunala huvudmän har verksamhetsansvar för endast en skolenhet. Andra aspekter är till exempel att vissa skolenheter begränsar mottagandet till elever i behov av särskilt stöd, och elevsammansättningen kan se olika ut i olika kommuner och skolenheter.

Elevers olika förutsättningar 

För att förstå elevernas resultat är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar, till exempel deras språkliga förutsättningar och föräldrars utbildningsnivå. Undersökningar visar att elever med högutbildade föräldrar har bättre resultat, men även föräldrarnas stöd, intresse och förväntningar kan spela roll.

Betyg jämfört med provresultat 

Jämförelser mellan betyg och provresultat måste göras med en viss försiktighet. Vid betygssättning i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen. Provet ska dock inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.

Insamlingen av ämnesprov i årskurs 9 är en totalundersökning med skolenhetsregistret som ram. Undersökningen görs årligen och avser resultaten på ämnesproven.

Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet, att skicka in underlag till statistiken, sköts i de flesta fall av respektive skolenhet.

För vidare läsning om elevernas resultat i årskurs 9, se:

PM - Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2021/22

PM - Slutbetyg i grundskolan, våren 2022

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. De allmänna råden är rekommendationer från Skolverket.

Följande styrdokument är aktuella:

• Skollagen (SFS 2010:800)
• Skolförordningen (2011:185)
• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011)
• Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:96) om nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret 2018/19