Analysstöd

Rapporten är ett statistiskt material som visar skillnaden mellan slutbetyg och resultat (provbetyg) på nationella prov i engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk samt de naturorinetarande- och samhällsorienterande ämnena i årskurs 9.

Det statistiska materialet beskriver relationen mellan provbetyg och slutbetyg i respektive ämne. Statistiken visar andel elever som har erhållit lika slutbetyg och provbetyg samt andel elever som erhållit lägre respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyg. I statistiken ingår skolenheter som sätter betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifter redovisas endast för skolenheter med minst 15 elever som erhållit både provbetyg och slutbetyg. Det gäller även vid redovisning per kön.

De nationella proven består av två till fem delprov och eleverna får ett provbetyg i respektive ämne. För att få ett provbetyg ska eleven ha deltagit i samtliga delprov inom ämnet. 

De nationella proven i de tre naturorienterande ämnena, biologi, fysik och kemi, fördelas genom tre urval över samtliga Sveriges skolenheter med årskurs 9. Varje skolenhet gör ett av de tre nationella proven. På motsvarande sätt fördelas de nationella proven i de fyra samhällsorienterande ämnena, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, genom fyra urval över skolenheter med årskurs 9. Varje urval är representativt för samtliga skolenheter med årskurs 9, dvs på nationell nivå. Det innebär att det inte redovisas någon statistik på huvudmanna-, kommun-, eller länsnivå i dessa ämnen.

Antal elever med provbetyg och slutbetyg
Antal elever som har både provbetyg och slutbetyg i årskurs 9.

Andel (%) elever med slutbetyg som är lägre, lika eller högre jämfört med provbetyget
För varje elev har skillnaden mellan slutbetyg och provbetyg beräknats:
- Lika, dvs. ingen skillnad, betyder att eleven har fått samma slutbetyg som provbetyg.
- Högre betyder att slutbetyget är ett eller flera betygssteg över provbetyget.
- Lägre betyder att slutbetyget är ett eller flera betygssteg under provbetyget.
Det förekommer att elever får ett slutbetyg som skiljer sig med mer än ett betygssteg jämfört med provbetyget. Det är dock ovanligt. T.ex. elev som har provbetyg E kan få slutbetyg C. En annan elev som har provbetyg C får terminsbetyg E.

Tänk på följande saker när du tolkar uppgifterna:
Det statistiska materialet avgränsar sig till att beskriva hur skolor sätter slutbetyg i förhållande till provbetyg. De nationella proven i årskurs 9 utgör endast en del av lärarens betygsunderlag. Betyget i ett ämne grundar sig till skillnad från provbetyget på alla delar av kunskapskraven i ett ämne och bygger på all tillgänglig information om vad eleven kan. Det förekommer både stora, små och inga skillnader mellan elevers genomsnittliga resultat på nationella proven och ämnesbetygen men som skiljer sig åt mellan olika huvudmän och skolor. Det kan analyseras vidare på lokal nivå.

I det statistiska materialet framkommer att några elever har deltagit på de nationella proven på en skolenhet och fått sitt slutbetyg på en annan skolenhet. I förekommande fall ingår dessa elever i statistiken för den skolenhet där eleven erhållit slutbetyg.

Jämförelse över tid
De nationella proven är inte utformade för att jämföra elevers kunskaper över tid. Det beror bland annat på att proven behandlar olika delar ur kursplanens centrala innehåll olika år. En jämförelse mellan elevernas betygsfördelning i de nationella proven över tid och betygsfördelning i slutbetygen över tid ger dock en överblick av hur resultaten sett ut i förhållande till varandra sedan det mål- och kunskapsrelaterade systemet infördes.

Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet - att skicka in underlag till statistiken - sköts i de flesta fall av respektive skolenhet.

För vidare läsning om elevernas resultat i årskurs 9, se:

PM - Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 (publiceras årligen)

PM - Slutbetyg i grundskolan (publiceras årligen)

Senast statistik PM för relationen mellan prov och betyg publicerades via webbsidan, 

PM - Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018

Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer

De nationella proven konstrueras på uppdrag av Skolverket av flera av landets universitet och högskolor. Nedan visas länkar till de lärosäten som tar fram respektive ämnesprov i årskurs 9:

Engelska -  www.gu.se/nationella-prov-frammande-sprak/prov-och-bedomningsstod-i-engelska

Matematik - www.su.se/primgruppen/nationella-prov

Svenska/svenska som andraspråk - www.natprov.nordiska.uu.se

Naturorinterande ämnen -  www.edusci.umu.se/np/nap

Samhälsorienterande ämnen:

Geografi

https://www.natprov.edu.uu.se/ 

Historia

https://mau.se/om-oss/fakulteter-och-institutioner/larande-och-samhalle/fakulteten-for-larande-och-samhalle/nationellt-prov-historia/

Religionskunskap

https://www.gu.se/didaktik-pedagogisk-profession/nationella-prov-i-religionskunskap

Samhällskunskap

https://www.gu.se/nationella-prov-i-samhallskunskap

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. De allmänna råden är rekommendationer från Skolverket.

Följande styrdokument är aktuella:

Skollagen (SFS 2010:800)

Skolförordningen (2011:185)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011)

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:69) om nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret 2022/23 


Svensk författningssamling (SFS).

Skolverkets författningssamling (SKOLFS).

För att få fram de bestämmelser som gällde vid det tillfälle granskningen eller proven gjordes, betygen sattes, etc. måste man läsa styrdokumentens historik.