Analysstöd

Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkända betyg och F står för ej godkänt betyg. Har betyg inte kunnat sättas på grund av att eleven varit frånvarande markeras detta med ett streck (-) i betygskatalogen.

Om en resultatuppgift på skolenhetsnivå baseras på färre än 10 elever, alternativt 5 elever för riket, län, kommun eller huvudman, dubbelprickas den av sekretesskäl. Om enbart en av andelsuppgifterna dubbelprickas, får även den andelsuppgift som baseras på näst lägst antal elever dubbelprick. Detta för att det inte ska vara möjligt att räkna fram ett värde utifrån övriga värden. Om antalet som ej uppnått kunskapskraven (A-E) är 1-4 elever, så visas andelen som uppnått kunskapskraven som ~100. Om en andelsuppgift för antingen pojkar eller flickor redovisas med ~100 kommer andelsuppgiften för det andra könet att sekretessprickas (..) Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

Om antalet nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund är färre än 10 dubbelprickas antalet elever i redovisningen av "Samtliga, exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund". 

Antal elever
Antal elever som fått eller skulle ha fått betyg. Avser elever med betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång.

Antal ämnesbetyg (genomsnitt)
Genomsnittligt antal ämnesbetyg eleverna ska ha fått betyg i enligt ordinarie undervisning. Avser ämnen där eleverna har betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång. Elever som har ämnesövergripande undervisning i de naturorienterande och/eller samhällsorienterande ämnena får blockbetyg vilket räknas som ett betyg.

Andel (%) elever som fått godkänt betyg i alla ämnen
Andel (procent) elever med godkänt betyg i alla ämnen som respektive elev enligt uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg, dvs elever med betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång. Elever som har ämnesövergripande undervisning i de naturorienterande och/eller samhällsorienterande ämnena får blockbetyg vilket räknas som ett betyg.

Måttet visas i enlighet med Förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet.

Andel (%) elever som ej fått godkänt betyg i ett ämne
Andel (procent) elever som saknade godkänt betyg i ett ämne. Detta innefattar elever med F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång i ett ämne. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg, dvs elever med betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång. Elever som har ämnesövergripande undervisning i de naturorienterande och/eller samhällsorienterande ämnena får blockbetyg vilket räknas som ett betyg.

Elever som enbart läst ett ämne ingår ej.

Andel (%) elever som ej fått godkänt betyg i fler, alternativt alla ämnen
Andel (procent) elever som saknade godkänt betyg i flera eller alla ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg, dvs elever med betyg A-F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång. Elever som har ämnesövergripande undervisning i de naturorienterande och/eller samhällsorienterande ämnena får blockbetyg vilket räknas som ett betyg.

Samtliga, exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund
Nyinvandrade elever har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren och som inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund avser elever där uppgift om personnummer saknas. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige.
 

Tänk på följande saker när du tolkar uppgifterna:

Undervisning och betygssättning i årskurs 6
Syftet med betyg i årskurs 6 är att underlätta uppföljningen av elevers kunskapsutveckling, fånga upp elever som behöver extra stöd och ge en tydlig information om elevernas kunskapsutveckling till elever, vårdnadshavare och beslutsfattare.

I årskurs 6 ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som betygssätts först från och med årskurs 7.  I natur- och samhällsorienterande ämnen kan skolor besluta att antingen sätta ett sammanfattande blockbetyg eller ämnesbetyg. Beslutet ligger hos rektor och ska utgå ifrån huruvida undervisningen i huvudsak varit ämnesövergripande eller inte.

Betygssättningen ska bygga på en bedömning av de kunskaper eleven uppvisat till och med den aktuella terminen. Kunskaperna ställs i relation till de betygskriterier som finns för årskurs 6. I kursplanerna finns syfte och centralt innehåll med tillhörande betygskriterier för vad eleverna ska ha lärt sig i de olika ämnena fram till och att de avslutar årskurs 6.  Men alla ämnen behöver inte läsas i varje årskurs. Har ett ämne inte lästs under årskurs 6 ska inget betyg sättas i ämnet. Det innebär alltså att antalet ämnen som eleverna läser och betygsätts i varierar.

Jämförbarhet mellan skolor, kommuner, län eller huvudmän
Skolor och huvudmän har olika sätt att organisera sin verksamhet och bedriva undervisning. Det finns också stora skillnader i olika skolors elevsammansättning. Skillnader mellan skolor och huvudmän är något som bör beaktas vid jämförelse och analys av resultaten.

På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är måttet som visar andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen inte direkt jämförbart mellan län, kommuner, huvudmän eller skolenheter.

Vid analyser måste hänsyn tas till hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst. Detta redovisas i variabeln ”Antal ämnesbetyg (genomsnitt)”. Utöver antalet ämnen måste också hänsyn tas till vilka ämnen eleverna läst. Detta framgår i länken till höger ”Betyg per ämne” där ämnen som markerats med enkel prick (.) inte har lästs.

Att elever har läst ett ämne avser att de fått ett betyg (A-F) i ämnet, att de fått streck eller haft anpassad studiegång. Det avser fånga huruvida det bedrivits undervisning i ämnet, även om ämnet prioriterats bort inom ramen för anpassad studiegång.

Jämförbarhet över tid
På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 bör analyser över tid göras med försiktighet. Hänsyn måste tas både till hur många ämnen eleverna har läst och till vilka ämnen eleverna har läst.

Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för den enskilda huvudmannen för respektive fristående skolenhet. Det praktiska arbetet - att skicka in underlag till statistiken - sköts i av huvudman eller respektive skolenhet.

Föreskrifter om uppgiftsinsamling (SKOLFS 2011:142)

Förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner

Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).

Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS).