Sedan 1 januari 2018 är det endast obligatoriskt att genomföra nationella prov i högsta avslutande kurs för respektive program och inriktning i gymnasieskolan. Från och med höstterminen 2023 är det även obligatoriskt att genomföra nationella prov i inledande kurs på yrkesprogram. Skolverkets publicering av provresultaten omfattar från och med vårterminen 2018 endast obligatoriska prov.
Vad är det?
Rapporten presenterar genomsnittlig avvikelse mellan provresultat och kursbetyg för riket, kommun och skola.
De nationella proven i gymnasieskolan, genomförs i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Nya prov erbjuds en gång per termin och är obligatoriska för skolan att använda som stöd för betygssättningen i högsta avslutande kurs. De nationellt fastställda proven ska användas av lärare som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.
Obligatoriska prov
För elever som genomfört nationella prov efter vårterminen 2018 är nationella prov obligatoriska att användas i den högsta avslutande kursen på programmet och, i förekommande fall, inriktningen, i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk.
För elever som påbörjat sina studier höstterminen 2023 eller senare ska nationella prov på högskoleförberedande program användas i den högsta avslutande kursen i studievägen i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kurserna engelska 7, svenska 2 och svenska som andraspråk 2. I de fall elever väljer till högre kurser än de som ingår i studievägen i övrigt ska nationella prov även genomföras i de kurserna. Detta gäller alla kurser med undantag för engelska 7, svenska 2 och svenska som andraspråk 2.
För elever på yrkesprogram ska nationella prov användas även på inledande kurs i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:
• stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
• ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå
De nationella proven kan också bidra till:
• att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
• en ökad måluppfyllelse för eleverna.
Antal elever med provbetyg och kursbetyg
Antal elever som har gjort provet och fått preliminärt kursbetyg.
Andel elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med kursbetyget
Andel elever som har fått lika eller avvikande kursbetyg jämfört med provbetyget. För varje elev har avvikelsen mellan provbetyg och kursbetyg beräknats. Lika, ingen avvikelse, betyder att eleven har fått samma kursbetyg som provbetyg. Högre betyder att kursbetyget är ett eller flera betygssteg över provbetyget. Lägre betyder att kursbetyget är ett eller flera betygssteg under provbetyget.
Att tolka
Tänk på följande saker när du tolkar uppgifterna:
Skillnader mellan kommuner och skillnader mellan skolor
Skillnader mellan kommuner och skolor förklaras till en del av att det finns skillnader mellan olika program och att enskilda skolor och kommuner inte alltid erbjuder alla program.
Man ska även tänka på att skolresultatet beror på många olika faktorer, till exempel skolans sätt att organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser.
Elevers olika förutsättningar
För att förstå skolors resultat och därmed skolornas måluppfyllelse, är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar, till exempel deras sociala bakgrund, kön och föräldrars utbildningsnivå.
Resultatskillnader mellan höst- och vårtermin
Resultaten kan variera kraftigt mellan höst- och vårterminerna. Det beror på att det är olika elevgrupper som skriver på höst- respektive vårtermin. Resultaten är oftast avsevärt bättre på höstterminen, dock är det betydligt färre elever som skriver proven då.
Jämförelse över tid
Jämförelser över tid ska göras med viss försiktighet då delar av proven skiljer sig från ett år till ett annat.
Förändringar i gymnasieprogrammen
Från läsåret 2022/23 har handels- och administrationsprogrammet blivit försäljnings- och serviceprogrammet. Förändringen gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2022. Elever som är registrerade på år 1 på något av dessa program läsåret 2022/23 redovisas under försäljnings- och serviceprogrammet. Elever som är registrerade på år 2 eller 3 på något av dessa program läsåret 2022/23 redovisas under handels- och administrationsprogrammet.
Kursbetyg jämfört med provresultat
Jämförelser mellan provresultat och kursbetyg måste göras med en viss försiktighet av flera anledningar:
- Läraren måste ta hänsyn till elevens totala resultat av skolarbetet vid betygssättningen, inte bara resultatet från det nationella provet.
- De elever som genomför kursproven en viss termin är inte alltid desamma som får ut slutbetyg den terminen. Framför allt i grundkurserna är det vanligt att eleverna gör provet under sitt första eller andra skolår.
Riket/Län/Kommun/Skola, Samtliga
Med "Samtliga" avses elever i kommunala och fristående skolor i urvalet som genomförde proven under aktuell termin och som skolan rapporterat in både kursbetyg och provbetyg för.
Riket/Län/Kommun/Skola, Kommunala
Med "Kommunala" avses elever i kommunala skolor i urvalet som genomförde proven under aktuell termin och som skolan rapporterat in både kursbetyg och provbetyg för.
Riket/Län/Kommun/Skola, Fristående
Med "Fristående" avses elever i fristående skolor i urvalet som genomförde proven under aktuell termin och som skolan rapporterat in både kursbetyg och provbetyg för.
Insamling av uppgifter
Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket. Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet - att skicka in underlag till statistiken - sköts i de flesta fall av respektive skola.
Bortfall
Ett stort antal elever har rapporterats in utan kursbetyg eftersom många skolor ännu inte satt ett sådant vid rapporteringstillfället. De elever som saknar inrapporterat kursbetyg ingår inte i statistiken.
Rapporter och utredningar
Följande rapporter och utredningar kan ge djupare information:
Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan 2018
Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan.
Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan 2017
Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan.
Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan 2016
Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan.
Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan 2015
Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan.
Skillnaden mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan 2014
Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och kursbetyg i gymnasieskolan.
Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer.
Styrdokument
Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. De allmänna råden är rekommendationer från Skolverket.
Följande styrdokument är aktuella:
- Gymnasieförordning (2010:2039) 8 kap.
Betyg, gymnasieexamen och prövning §3
- SKOLFS 2011:65
Skolverkets föreskrifter om nationella kursprov i gymnasieskolan läsåret 2011/2012
Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).
Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS).
För att få fram de bestämmelser som gällde vid det tillfälle granskningen eller proven gjordes, betygen sattes, etc. måste man läsa styrdokumentens historik.