Analysstöd

SALSA är ett analysverktyg som beskriver resultaten i svensk skola. SALSA ger en nyanserad bild av skolors betygsresultat genom att ta hänsyn till skolors förutsättningar. SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser.

Framför allt ska SALSA användas som ett underlag till skolors och huvudmäns kvalitetsarbete.

Syfte
Alla elever i Sverige har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Alla elever, oavsett social och kulturell bakgrund och var i landet eleverna bor, ska ges förutsättningar att få de kunskaper som finns uppställda för grundskolan. Utbildningen ska också kompensera för ogynnsamma hemförhållanden och andra olikartade förhållanden.

Syftet med SALSA är att beskriva sambandet mellan skolors och elevers olika sociala förutsättningar och resultat i skolan. SALSA visar skolans bidrag till elevens kunskap genom att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och som skolan själv inte kan påverka.

SALSA beskriver hur mycket av skillnaderna av resultaten mellan olika skolor som beror på elevers olika sociala förutsättningar. Eftersom SALSA inte har information om allt som rör elever och skolor som påverkar resultatet i skolan går det inte att få fram fullständig förklaring till skillnaderna av resultaten mellan olika skolor.

SALSA är ett verktyg som lärare och rektorer kan använda för att analysera och reflektera över sin skolas resultat. Det är alltså ett komplement till den information som huvudmannen och skolan på lokal nivå själv tar fram.

SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett mått. Kom ihåg att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. SALSA ska inte användas för att rangordna skolor.

Målgrupp
SALSA är i första hand avsett att användas av förvaltningstjänstemän, politiker, rektorer och lärare.

Vad bygger SALSA på?
SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. SALSA tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, nyinvandrade och fördelningen pojkar/flickor i skolorna. De mått på betygsresultat som används är ”andel elever som fått godkända betyg” och ”genomsnittligt meritvärde”.

Utgångspunkt
I SALSA ingår samtliga skolenheters resultat av slutbetygen i årskurs 9, både kommunala och fristående skolor. Tillsammans med information om skolenheternas elevsammansättning beräknas ett modellberäknat resultat. Det innebär att varje skolenhet jämförs med samtliga skolenheter, dvs. det genomsnittliga resultatet för samtliga skolenheter.

SALSA redovisar skolenheters elevsammansättning i form av information om elevers bakgrund. Till det presenteras skolors resultat av slutbetyg som det faktiska resultatet (F) och det modellberäknade resultatet (B) samt skillnaden mellan det faktiska och det modellberäknade resultatet, en sk residual (R).

Samtliga elever som har avslutat grundskolans årskurs 9 ingår i beräkningen av SALSA. För SALSA 2016 gjordes en förändring, vilket innebar att elever med saknad uppgift om personnummer inte ingick i beräkningen av SALSA för det året. Från och med 2017 års SALSA ingår dessa elever i kategorin nyinvandrade elever, på samma sätt som de gjorde i SALSA 2015.

Bakgrundsfaktorer
Den starkaste förklaringsvariabeln i SALSA är elevernas föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå på skolan. En hög genomsnittlig utbildningsnivå hos föräldrar ger högre modellberäknat medelbetyget på skolan. Övriga förklaringsvariabler är andel pojkar och andel nyinvandrade elever där respektive hög andel ger lägre medelbetyg på skolan.

Föräldrarnas utbildningsnivå
För eleverna finns uppgifter om föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Dessa är indelade i tre nivåer som har poängsatts så här
• genomgången folkskola/grundskola (1 poäng)
• genomgången gymnasial utbildning (2 poäng)
• eftergymnasial utbildning (3 poäng)
Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det genomsnittlig utbildningsnivå som används för eleven. Annars är det den ena förälders utbildningsnivå som används. För varje skolenhet beräknas en genomsnittlig utbildningsnivå.

Utländsk bakgrund
Det är nyinvandrade elever som har ersatt utländsk bakgrund sedan SALSA 2013. Det är elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren. De har inte gått i svensk skola tidigare, är inte födda i Sverige eller har svenskfödda föräldrar. Från och med SALSA 2015, med undantag för 2016 års SALSA, är elever med okänd bakgrund inkluderade i kategorin nyinvandrade elever. Det är elever som saknar uppgift om personnummer om de tex inte är folkbokförda i Sverige. Före 2015 var elever med okänd bakgrund tillsammans med svensk bakgrund. Fram till och med 2012 var utländsk bakgrund andel elever som är födda utomlands respektive andel elever som har utlandsfödda föräldrar. För varje skolenhet beräknas andel nyinvandrade elever.

Fördelning pojkar och flickor
Visas som andel pojkar på skolenheten.

Skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9 ingår i redovisningen av SALSA. Skolenheter som saknar information om mer än 25 procent av eleverna ingår inte i redovisningen av SALSA.

Skolenhetens resultat av slutbetyg
Det s.k. faktiska betygsvärdet är skolenhetens resultat redovisat i måtten Andel elever som fått godkända betyg och Genomsnittligt meritvärde.

Andel elever som fått godkända betyg
Måttet visar hur stor andel elever som har godkända slutbetyg i samtliga ämnen, av samtliga elever på skolenheten som har fått eller skulle ha fått slutbetyg. Eleven har godkända betyg A-E i alla ämnen han eller hon har eller ska ha betygssatts i. Elever som har betyg F, anpassad studiegång eller streck (-) i ett ämne har ej godkänt betyg i det ämnet. Andel elever som fått godkända betyg i samtliga ämnen visar i vilken grad skolenheten har lyckats med målet att alla elever ska nå lägst godkänt betyg i varje ämne.

Det genomsnittliga meritvärdet
Måttet är det genomsnittliga meritvärdet för varje skolenhet. En elevs meritvärde är summan av betygsvärdena för de 16 bästa slutbetygen, samt 17 ämnen för elever som läser moderna språk som språkval. Samtliga ämnes slutbetyg har omvandlats till en meritpoäng genom att E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 poäng. Den tidigare betygsskalan omvandlades enligt G=10, VG=15 och MVG=20 poäng. Varje elevs maxvärde är 320 poäng respektive 340 poäng om 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, dvs. har minst ett betyg lägst E (tidigare G) som motsvarar 10 poäng. Före 2015 beräknades det genomsnittliga meritvärdet om enbart 16 ämnen i SALSA.

Modellberäknat resultat
Det modellberäknade resultatet jämför skolenhetens genomsnittliga resultat med samtliga skolors genomsnittliga resultat i förhållande till hur elevsammansättningen är på de olika skolenheterna.

De beräknade betygsvärdena för varje skolenhet benämns som modellberäknade värden i SALSA. Det är ett modellberäknat värde för varje resultatmått Andel elever som uppnått kunskapskraven respektive det Genomsnittliga meritvärdet.

Residual
Skillnaden mellan skolenhetens faktiska betygsvärde och det modellberäknade betygsvärdet kallas residual. Residualen är antingen positiv, negativ eller noll vilket innebär att en skolenhets betygsvärde ligger över, under eller lika det modellberäknade betygsvärdet. Residualen visar om en skolenhets resultat är högre eller lägre jämfört med om skolenheten påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla skolenheter. Läs mer om hur du ska tolka residualen under rubriken Att tolka.

Resultaten som visas i SALSA är framtagna med hjälp av regressionsanalys*. I modellen jämförs alla skolenheters genomsnittliga resultat med samtliga skolenheters genomsnittliga resultat. Samtidigt konstanthålls olika bakgrundsfaktorer som har stor betydelse för resultatet i skolarbetet och ger varje skolenhet ett modellberäknat betygsvärde. Jämförelsen mellan faktiskt och modellberäknat värde presenteras som residualer. Dessa antar negativa och positiva värden samt värdet noll. Om en skolenhet har residual noll innebär det att skolenheten har lika resultat som alla andra skolenheter med samma förutsättningar. Om en skolenhet har negativ residual innebär det att den har ett lägre resultat jämfört med samtliga andra skolenheter som har likadan elevsammansättning. Som modellen är konstruerad innebär det att hälften av skolenheterna är under rikets genomsnittliga resultat och hälften är över rikets genomsnittliga resultat. Majoriteten av skolenheterna har ett resultat som ligger nära genomsnittet.

I jämförelse av resultat och residualer i SALSA mellan olika år ska tolkningen göras med försiktighet. En skolenhets resultatskillnader i SALSA mellan olika år kan bero på flera olika saker i och utanför den egna verksamheten.

För att en rättvis jämförelse av SALSA ska kunna göras mellan olika år bör rikets genomsnittliga resultat inte skilja sig för mycket åt mellan åren. Om en skolenhet har lika resultat två år i rad beror dess resultat i SALSA på om rikets genomsnittliga resultat är högt eller lågt. Om en skolenhet till exempel har en residual på –5 ett år och –10 året efter behöver det inte betyda att skolenhetens faktiska resultat är lägre, utan att skolenhetens resultat i SALSA jämfört med övriga skolenheters resultat har ett lägre resultat det andra året jämfört med det första.

En skolenhets resultatskillnader i SALSA mellan olika år beror också på eventuella förändringar i bakgrundsfaktorerna på skolan. Det finns ytterligare förklaringar till skolenheters resultatskillnader i SALSA mellan olika år vilka inte mäts i SALSA. Exempel på faktorer som påverkar i olika omfattning kan vara lärarnas förmågor, elevers kognitiva förmåga, motivation, motionsvanor samt det som hör till skolmiljön som trygghet och socialt klimat etc.

I tolkningen av en skolenhets residual är det viktigt att ha information om bakgrundfaktorerna och det faktiska betygsresultatet tillsammans med annan information om skolenheten som inte syns i statistiken. Databasen SALSA tillhandahåller information om skolenhetens betygsresultat tillsammans med bakgrundsinformation och modellberäknade resultat.

* Det ges ingen mer detaljerad beskrivning av analysmetoden regression i det här dokumentet.

Viktigt att tänka på när du använder SALSA
Grundskolans betygssystem mäter kunskaper och färdigheter hos eleverna på skolan. Det kan dock inte ensamt spegla skolans goda och dåliga egenskaper, just med tanke på de sociokulturella faktorernas betydelse. Det är den sociala omgivningen och kulturen som är det mest avgörande i detta perspektiv för hur individens lärande och utveckling sker. Det finns dessutom en rad mål i skolverksamheten som inte fångas i betygssystemet. Betygen behöver därför kompletteras med andra beskrivningar över skolors och elevers resultat och kvalitet.

Informationen i SALSA måste även ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. På skol- och huvudmannanivå kan kvalitetsredovisningar erbjuda en möjlighet att ge en bredare bild av under vilka förutsättningar en skola arbetar och vilka resultat som uppnås med hänsyn härtill.

Skolors måluppfyllelse kan beskrivas utifrån en rad olika utgångspunkter. Beroende på vilka utgångspunkter man väljer för sin beskrivning får man olika resultatbilder och olika bedömningar kan göras. Skolor kan ha dåliga betygsresultat, både faktiskt och modellberäknat, men ha goda resultat i andra avseenden, t ex vad gäller trygghet och socialt klimat.

Vem är huvudman?
Huvudman för utbildningen är den organisation som ansvarar för utbildningen. En huvudman kan vara en enskild person men i de flesta skolformer är huvudmannen en organisation. Vem som kan vara huvudman för utbildning inom skolväsendet är fastslaget i skollagen.

Kommunala huvudmän och andra offentliga huvudmän
Vanligtvis är en kommun ensamt ansvarig för sin skolverksamhet. Denna verksamhet lyder då under en kommunal huvudman. En kommunal huvudman kan också vara ett förbund av flera kommuner som tillsammans ansvarar för utbildning. Sådana kommunalförbund förekommer inom gymnasieutbildning. Inom vissa skolformer kan även landsting eller staten vara huvudman för utbildning.

Enskilda huvudmän
Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Enskilda kan vara olika former av bolag såsom aktiebolag, men kan också vara stiftelser eller enskilda personer.

Ibland kan ett friskoleföretag som är huvudman för utbildning ingå i en koncern. I de fall flera friskoleföretag ägs av ett moderbolag är det friskoleföretagen, inte moderbolaget, som redovisas.

Skillnad på en geografisk kommun och en kommunal huvudman
I statistik om en kommun som geografisk region är det kommunens fysiska gränser som avgör vilka skolor som ingår i uppgifterna. I statistik om en kommun som huvudman ingår de de skolor som kommunen ansvarar för.

Mer om huvudmän i skolväsendet
Skolverket gjorde 2014 en rapport om enskilda huvudmän i skolväsendet, "Privata aktörer inom förskola och skola". I rapporten ingår en kartläggning av huvudmännens koncerntillhörigheter och deras ägarbolag.
 

Här beskrivs datakällorna och bakgrundsinformationen som resultaten i SALSA baseras på.

Beskrivning av datakällor
De underlag som används i SALSA kommer från Skolverkets insamling om grundskolans slutbetyg i årskurs 9 tillsammans med Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) och utbildningsregistret. Elevernas personnummer möjliggör att sammankoppla information från dessa register. Till uppgifterna om eleven sammankopplas även uppgifter om elevens föräldrar. För enstaka elever saknas uppgift om mamman och/eller pappan. Det är uppgifter om biologiska föräldrar som avses. Uppgifterna uppdateras kontinuerligt genom aviseringar från folkbokföringen.

Uppgifter om elever i årskurs 9
Efter varje avslutat läsår i juni genomförs en totalinsamling av elevers uppgifter om slutbetyg i årskurs 9 i respektive ämne. Uppgifter om elevers meritvärde och om de fått godkända betyg i samtliga ämnen kommer från den insamlingen. Uppgiftslämnare är huvudmän eller skolenheter. Kvaliteten på registret bedöms vara god. Det finns inrapporterade uppgifter från majoriteten av eleverna som avslutat årskurs 9.

Uppgiftslämnare är formellt sett den som ansvarar för verksamheten, alltså kommunen eller styrelsen för respektive fristående skola. Det praktiska arbetet, att skicka in underlag till statistiken, sköts i de flesta fall av respektive skola.

Uppgift om kön
I RTB finns uppgift om elevens kön.

Uppgift om utländsk bakgrund
I RTB finns uppgift om eleven är född i Sverige eller utomlands. Dessutom finns uppgift om en eller båda föräldrarna är födda i Sverige eller utomlands. För de elever som är födda utomlands finns uppgift om det första invandringsåret. Har det året inträffat under de senaste fyra åren från det att eleven går i årskurs 9 samt att eleven inte är född i Sverige eller någon av föräldrarna inte är född i Sverige så är eleven nyinvandrad. Elever som saknar uppgift om personnummer kan bla bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige och benämns som att ha okänd bakgrund i statistiken.

Bland elever som fötts utomlands ingår även elever som har svenskfödda föräldrar samt adopterade barn.

Uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå
Uppgifter om elevernas föräldrars utbildningsnivå hämtas från SCB:s utbildningsregister. Här finns avslutade utbildningar för alla i Sverige folkbokförda personer i åldern 16–74 år. Detta gäller grundskola och gymnasieskola. För högskola eller motsvarande avses att personen ska ha genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller avslutat kurser på sammanlagt minst 20 poäng eller 30 högskolepoäng i ett och samma ämne. I registret ingår inte personalutbildning vid företag, studiecirklar och kurser av hobbykaraktär.

Uppdatering av utbildningsregistret sker årligen genom sambearbetningar med olika register över avlagda examina.

I databasen SALSA publiceras för varje skolenhet
• Skolenhetskod
• Andel pojkar
• Föräldrars sammalagda utbildningsnivå
• Utländskbakgrund, nyinvandrad senaste 4 åren
• Genomsnittligt meritvärde
• Modellberäknat värde för genomsnittligt meritvärde
• Residual
• Andel (%) som fått godkända betyg
• Modellberäknat värde för andel som fått godkända betyg
• Residual

Uppdrag om skol- och resultatinformation
Redovisning av uppdraget om skol- och resultatinformation (U2012/4307/S).

Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer.

Ett styrdokument beskriver hur en verksamhet ska bedrivas och kan till exempel bestå av lagar, förordningar med läroplaner och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter. Dessutom finns allmänna råd, det vill säga rekommendationer från Skolverket, inom vissa områden.

Följande styrdokument är aktuella:

    Skollagen (SFS 2010:800)
    1 kap. 9§ Likvärdig utbildning
    3 kap. 13-18§ Allmänna bestämmelser om betyg
    10 kap. 14-22§§ Grundskolan, Betyg

    Skolförordningen (2011:185)
    6 kap. Betyg

    Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
    1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning
    2.7 Bedömning och betyg

    Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2022:25) om kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för grundskolans ämnen.

Klicka här för att komma till Svensk författningssamling (SFS).

Klicka här för att komma till Skolverkets författningssamling (SKOLFS)